Alfio
ja.. här är den enda tavlan jag lyckats åstadkomma i helgen... och det var efter Erika deckat...!
Det var så kul när hon var här så när jag målade annars blev tavlorna jättefula... fylletavlor.. och vi hade för mycket att prata o flumma om... så när hon somnat och bara jag och tavlan fanns kvar, var jag tvungen o börja prata med den istället... och då kom det lite liv!
Här är konstnär Alfio (som hela kvällen pratat om sig själv - gav intryck tydligen..)
ps. Alfio har redan hängt upp den på sin vägg... hehe just också eftersom det var HAN haha
Det var så kul när hon var här så när jag målade annars blev tavlorna jättefula... fylletavlor.. och vi hade för mycket att prata o flumma om... så när hon somnat och bara jag och tavlan fanns kvar, var jag tvungen o börja prata med den istället... och då kom det lite liv!
Här är konstnär Alfio (som hela kvällen pratat om sig själv - gav intryck tydligen..)
ps. Alfio har redan hängt upp den på sin vägg... hehe just också eftersom det var HAN haha
Fotvård
bråttom.. måste iväg... pedikyr!! =D
Ost o Vin
Ost o vin! Ost o vin! de senaste dagarna har jag levt på ost och vin... vilken lycka! Tur att Erika var här ...det var länge sedan...
Ikväll åkte hon hem. =(
Ikväll åkte hon hem. =(
snark
utan internet... for Erika ar har.... sa jag ar inte i mitt hus!! 3 timmars somn pa 3 dar.... jag kan inte skriva a eller o med prickar pa for jag skriver pa Louises dator... ikvall ska jag nog hem... zzzz
Sagokung?
En vikingakung... med en örn... tror jag, kan inte så mycket om vikingar, men det ser ut så..
"mot ragnarök" 50x35cm
"mot ragnarök" 50x35cm
en filur...
en konstig filur... hihi
"I know" 50cmx35cm
"I know" 50cmx35cm
Lejon är eld
En eldbas... lejonet mig... JO jag e vädur men med accendenten Lejon... så det är allt eld ändå...
eld+eld=mycket eld vrååål jag kommer dit jag vill! ..en dag...
"Genom elden måste jag gå..."
50x35cm
eld+eld=mycket eld vrååål jag kommer dit jag vill! ..en dag...
"Genom elden måste jag gå..."
50x35cm
gäsp
Jag som trodde jag hade några bra foton på bilder jag målat de här dagarna... misstog mig... jaja imorn eller övermorn...
Nu har bror Jonathan åkt hem till sverige och i övermorgon kommer Erika! wohoo
Nu har bror Jonathan åkt hem till sverige och i övermorgon kommer Erika! wohoo
snabbt
sitter pa internetcafe igen...
huu.. inget internet idag, imorgon aker bror hem...
huu.. inget internet idag, imorgon aker bror hem...
Minotaurus
påminner om någon jag känner hihihi kikar över axeln, böjer sig från ljuset
En utav tavlorna jag gjorde i torsdags natt
Minotaurus 50cmx35cm
En utav tavlorna jag gjorde i torsdags natt
Minotaurus 50cmx35cm
Fjäril...
Ett litet utrag ur min dagens AT-blogg...
Jag ar sa glad! jag sitter pa ett litet internetcafé och känner mig som en fisk i vattnet igen, eller som ett löv för vinden en fjäril! FRI! kanske hittade jag tillbaks till nagot över en natt... eller bara att just vara sa här... ga dit vinden bär mig...
Jag ar sa glad! jag sitter pa ett litet internetcafé och känner mig som en fisk i vattnet igen, eller som ett löv för vinden en fjäril! FRI! kanske hittade jag tillbaks till nagot över en natt... eller bara att just vara sa här... ga dit vinden bär mig...
Regnbågsstaden
Det här är en del tagen ur ett inlägg jag skrivit för Alingsåstidningen till i morgon, men drömmen var speciell och jag vill berätta den även här! för jag kom på att den kan handla lite om älvan Olle, och det kan jag inte skriva med där, för de vet inte vem olle är! så jag skrev till lite här om olle också på slutet, för jag kom på att det hängde ihop!
En märklig dröm
I natt drömde jag att jag såg en stor regnbåge över hela Florens, att Florens var regnbågarnas stad och att jag lyckades hitta regnbågens slut. Det sägs ju enligt sägen att där ligger det gömd en skatt, men det är ju tekniskt omöjligt, för regnbågen är egentligen en cirkel. I alla fall, jag gick mot regnbågen och tänkte att jag kan ju försöka se om jag hittar regnbågens slut ändå
och tillslut såg jag att regnbågens slut konstigt nog fanns och verkade vara i ett gammalt vakttorn, i en del av den gamla stadsmuren som cirklade runt kring medeltiden och renässansens Florens.
Delar av denna mur finns kvar, och många av dess vakttorn.
Jag kom fram lite chockad över att äntligen hittat slutet på regnbågen och tänkte ”Hmm cirkeln går nog ner i jorden då… och kanske… ja det här måste ju ändå vara ett tecken, skatten finns nog gömd i tornet”.
Efter närmare eftertanke kom jag fram till att om det nu låg en skatt där så måste ju någon ha hittat den genom åren… det skulle vara omöjligt att den fortfarande låg kvar.
Så plötsligt var jag medveten om att jag befann mig i en dröm, men var nyfiken och ville fortsätta drömma o se om skatten fanns kvar och jag tvingade fram information, för jag ville verkligen se.
Det var en grön gräsplätt längsmed tornet innanför en liten mur, där såg jag en röd blomma och ett spökligt blekt mansansikte och han hade gammaldags mörkblå kappa på sig och han försökte säga något… men jag minns inte vad, för det var så vagt, som om vindar blåste i hans röst, men han gav mig något som såg ut som en liten eldfluga, en liten gnistrande stjärna, och han hade flera av dem. jag tackade lite osäkert...Så vaknade jag
Jag har sett den där regnbågen över Florens på riktigt två gånger på samma ställe när jag åkte buss, det är häftigt för man ser staden från en bro lite i utkanten och tittar man längs floden Arno i mitten av sikten ”Ponte vecchio” Den gamla bron Florens kärna och så en väldig regnbåge som välver sig helt klockrent över hela staden… så drömmen var nog inspirerad av det minnet. Men visst var det en märklig fin dröm! Jag har aldrig tappat hoppet om att finna regnbågens slut, trots att jag egentligen vet det är omöjligt tror jag gång på gång, precis som ett litet barn.... Nu hoppas jag på samma vis att drömmen var ett tecken… kanske jag ska söka efter tornet och när jag väl hittar det så kommer jag veta vad! Jag tror nästan jag vet vart det kan ligga, Porta S.Frediano, där finns en port i muren och ett torn och även en liten miniträdgård om man går in mellan en liten mur och den stora muren vid porten och tornet.
ja vad förväntar jag mig att hitta där? älvan Olle med en liten eldfluga i handen? va! hur många gånger ropade jag inte på henne när jag var liiten, utan resultat... och slutade hoppas
Men nu kanske Olle finns där på en sten... nu när jag återskapat hans/hennes väsen i en tavla här i Florens
Nu kanske jag är mogen att förstå vem hon är... kanske är hon en del av mig själv, eller en känsla.. en kraft som jag inte sett förut...
När jag minns närmare känslan av att ropa på den där Olle när jag var sådär 3 år, känner jag mig både ledsen och hoppfull och jag minns att det var var nog för att jag kände mig ensam, och ja... så hade jag hört många sagor och blandade ihop lite feer och prinsessor här och där med sången Mors lille Olle. Och tyckte att om jag ropade på Olle kanske den andra flickan i skogen kom och vi kunde ses på riktigt och leka. Och få bevisat att det jag hörde i sagorna var sant.
En märklig dröm
I natt drömde jag att jag såg en stor regnbåge över hela Florens, att Florens var regnbågarnas stad och att jag lyckades hitta regnbågens slut. Det sägs ju enligt sägen att där ligger det gömd en skatt, men det är ju tekniskt omöjligt, för regnbågen är egentligen en cirkel. I alla fall, jag gick mot regnbågen och tänkte att jag kan ju försöka se om jag hittar regnbågens slut ändå
och tillslut såg jag att regnbågens slut konstigt nog fanns och verkade vara i ett gammalt vakttorn, i en del av den gamla stadsmuren som cirklade runt kring medeltiden och renässansens Florens.
Delar av denna mur finns kvar, och många av dess vakttorn.
Jag kom fram lite chockad över att äntligen hittat slutet på regnbågen och tänkte ”Hmm cirkeln går nog ner i jorden då… och kanske… ja det här måste ju ändå vara ett tecken, skatten finns nog gömd i tornet”.
Efter närmare eftertanke kom jag fram till att om det nu låg en skatt där så måste ju någon ha hittat den genom åren… det skulle vara omöjligt att den fortfarande låg kvar.
Så plötsligt var jag medveten om att jag befann mig i en dröm, men var nyfiken och ville fortsätta drömma o se om skatten fanns kvar och jag tvingade fram information, för jag ville verkligen se.
Det var en grön gräsplätt längsmed tornet innanför en liten mur, där såg jag en röd blomma och ett spökligt blekt mansansikte och han hade gammaldags mörkblå kappa på sig och han försökte säga något… men jag minns inte vad, för det var så vagt, som om vindar blåste i hans röst, men han gav mig något som såg ut som en liten eldfluga, en liten gnistrande stjärna, och han hade flera av dem. jag tackade lite osäkert...Så vaknade jag
Jag har sett den där regnbågen över Florens på riktigt två gånger på samma ställe när jag åkte buss, det är häftigt för man ser staden från en bro lite i utkanten och tittar man längs floden Arno i mitten av sikten ”Ponte vecchio” Den gamla bron Florens kärna och så en väldig regnbåge som välver sig helt klockrent över hela staden… så drömmen var nog inspirerad av det minnet. Men visst var det en märklig fin dröm! Jag har aldrig tappat hoppet om att finna regnbågens slut, trots att jag egentligen vet det är omöjligt tror jag gång på gång, precis som ett litet barn.... Nu hoppas jag på samma vis att drömmen var ett tecken… kanske jag ska söka efter tornet och när jag väl hittar det så kommer jag veta vad! Jag tror nästan jag vet vart det kan ligga, Porta S.Frediano, där finns en port i muren och ett torn och även en liten miniträdgård om man går in mellan en liten mur och den stora muren vid porten och tornet.
ja vad förväntar jag mig att hitta där? älvan Olle med en liten eldfluga i handen? va! hur många gånger ropade jag inte på henne när jag var liiten, utan resultat... och slutade hoppas
Men nu kanske Olle finns där på en sten... nu när jag återskapat hans/hennes väsen i en tavla här i Florens
Nu kanske jag är mogen att förstå vem hon är... kanske är hon en del av mig själv, eller en känsla.. en kraft som jag inte sett förut...
När jag minns närmare känslan av att ropa på den där Olle när jag var sådär 3 år, känner jag mig både ledsen och hoppfull och jag minns att det var var nog för att jag kände mig ensam, och ja... så hade jag hört många sagor och blandade ihop lite feer och prinsessor här och där med sången Mors lille Olle. Och tyckte att om jag ropade på Olle kanske den andra flickan i skogen kom och vi kunde ses på riktigt och leka. Och få bevisat att det jag hörde i sagorna var sant.
drömmen...
Det här skrev jag på min blogg i Alingsåstidningen i går:
"Jag slumrade till lite precis och drömde att jag gav bort en tavla till en cancersjuk liten pojke någonstans i Västra Götaland, typ Skövde eller något sånt. Så märkligt… Tavlan jag såg framför mig var närbild på halva ansiktet av en kvinna. Man såg hennes stora blåa sorgsna öga och i bakgrunden transparent och genom henne fanns ett stort hav med en solnedgång..."
(jag var inte helt säker på att pojken jag drömde om var i västra götaland... bara att det var en bra bit nordöst om Alingsås... det kan ju ha varit ännu längre... )
Sedan idag när jag gick in på aftonbladet fick jag se det här:
vilket läskigt sammanträffande!
"Jag slumrade till lite precis och drömde att jag gav bort en tavla till en cancersjuk liten pojke någonstans i Västra Götaland, typ Skövde eller något sånt. Så märkligt… Tavlan jag såg framför mig var närbild på halva ansiktet av en kvinna. Man såg hennes stora blåa sorgsna öga och i bakgrunden transparent och genom henne fanns ett stort hav med en solnedgång..."
(jag var inte helt säker på att pojken jag drömde om var i västra götaland... bara att det var en bra bit nordöst om Alingsås... det kan ju ha varit ännu längre... )
Sedan idag när jag gick in på aftonbladet fick jag se det här:
vilket läskigt sammanträffande!
jag o jonathan i florens
hehe nu sitter vi pa ett internet café i florens... jag skulle kolla om mit inlagg kommit up pa AT.. nu ska vi ga nan stans men vi vet inte vart annu... flum flum...vi har druckit vin sedan klockan 4 hejsvej!
NU får ni kolla Alingsåstidningens blogg...
nu börjar mitt AT-bloggeri! i morgon: http://www.alingsastidning.se
Har redan råkat skriva ihop något feministiskt florens-trams (för jag gjorde en tavla) i natt som handlade om Maria från Magdala ... Jesus tjej.. som blivit kallad för hora genom alla år... så lätt från en elak avundsjuk mans-mun att sprida ut i evigheten.. just för att hon var Jesus kvinna!
precis som Eva fick ta synden när ormen kom in i Eden har Maria från Magdala fått stå ut som en prostituerad i minnet av ALLA, utan att vi ens vet SANNINGEN??!! var hon verkligen det... en stark kvinna i rätt sällskap men i fel tid.... när Jesus dog kunde de skriva vad de villa dessa "kyrkans män" om denna kvinna som var en nagel i deras öga!! ..Vart fanns kärleken till gud??
men det är ju påsk här... mycket mer påsk än i sverige!
visar Maria från Magdala även här.. så har jag henne i mitt arkiv... kronan, rosen, hjärtat och korset... till hennes ära idag..
nu är de så många år sedan.....så hon sörjer inte längre den här dagen... hon bara visar att hon finns och hon har sin drottningkrona! kärlek till världen....
men min himmel! när jag skulle öppna den här tavlan som har datumet 12-04-09 fanns det en till..... väldigt gripande lik... med tanke på kronan och maria...
den här tavlan gjorde jag början till den första delen----med maria från magdala och hennes krona i centrum.. för exakt ett år sedan 12-04-08
nu ser den ut så här, krossad... splitter efter jesu död
konstigt.... kronan och rosen... samma dag... och jag visste inte! oj!!
Har redan råkat skriva ihop något feministiskt florens-trams (för jag gjorde en tavla) i natt som handlade om Maria från Magdala ... Jesus tjej.. som blivit kallad för hora genom alla år... så lätt från en elak avundsjuk mans-mun att sprida ut i evigheten.. just för att hon var Jesus kvinna!
precis som Eva fick ta synden när ormen kom in i Eden har Maria från Magdala fått stå ut som en prostituerad i minnet av ALLA, utan att vi ens vet SANNINGEN??!! var hon verkligen det... en stark kvinna i rätt sällskap men i fel tid.... när Jesus dog kunde de skriva vad de villa dessa "kyrkans män" om denna kvinna som var en nagel i deras öga!! ..Vart fanns kärleken till gud??
men det är ju påsk här... mycket mer påsk än i sverige!
visar Maria från Magdala även här.. så har jag henne i mitt arkiv... kronan, rosen, hjärtat och korset... till hennes ära idag..
nu är de så många år sedan.....så hon sörjer inte längre den här dagen... hon bara visar att hon finns och hon har sin drottningkrona! kärlek till världen....
men min himmel! när jag skulle öppna den här tavlan som har datumet 12-04-09 fanns det en till..... väldigt gripande lik... med tanke på kronan och maria...
den här tavlan gjorde jag början till den första delen----med maria från magdala och hennes krona i centrum.. för exakt ett år sedan 12-04-08
nu ser den ut så här, krossad... splitter efter jesu död
konstigt.... kronan och rosen... samma dag... och jag visste inte! oj!!
Olle..
Olle...! Olle! OLLE!! olle??
så såg olle ut då... när jag ropade på HENNE ut i skogen ... kanske var jag tre eller fyra år gammal... och Olle var i min fantasi en kvinnlig fe ..min like... som bodde i skogen som skulle komma när jag ropade... men jag brände mig och lärde mig ...hur verkligheten är... NU kom Olle tillbaks... det är länge sedan men den lilla flickan... Olle som i skogen gick, med blåbär och solsken i blick... för mig var det så den sången.. Och här är min lilla sorgsna Olle vilsen i en djup skog.. för vi lyckades aldrig hitta varann .. världen kom och satte mig på plats... men säg mig dessa mystiska minnen från barndomen förblir en guldgruva... nu å jag har hittat tillbaks till lilla Olle igen för " jag kom jag såg och jag segrade" sen var det nog ...varför denna omväg?? hur blinda är inte människor? jag vill säga BÄÄÄ!! för dumma fårskallar som går i krullig uniform efter den andra... Olle!! nu först förstår jag varför jag ropad efter dig...
jag skapar min egen värld... och nästa gång jag kommer hem till ödenäs kanske Olle sitter o väntar mig på en sten... som om han vore vår katt Delfi... jo!! Delfi har blivit olle för tillfället!! hon ser allt... och väntar mig alltid..sittandes på sin lilla sten... med tassen fram och blicken fin... men olle har blivit en katt...
så såg olle ut då... när jag ropade på HENNE ut i skogen ... kanske var jag tre eller fyra år gammal... och Olle var i min fantasi en kvinnlig fe ..min like... som bodde i skogen som skulle komma när jag ropade... men jag brände mig och lärde mig ...hur verkligheten är... NU kom Olle tillbaks... det är länge sedan men den lilla flickan... Olle som i skogen gick, med blåbär och solsken i blick... för mig var det så den sången.. Och här är min lilla sorgsna Olle vilsen i en djup skog.. för vi lyckades aldrig hitta varann .. världen kom och satte mig på plats... men säg mig dessa mystiska minnen från barndomen förblir en guldgruva... nu å jag har hittat tillbaks till lilla Olle igen för " jag kom jag såg och jag segrade" sen var det nog ...varför denna omväg?? hur blinda är inte människor? jag vill säga BÄÄÄ!! för dumma fårskallar som går i krullig uniform efter den andra... Olle!! nu först förstår jag varför jag ropad efter dig...
jag skapar min egen värld... och nästa gång jag kommer hem till ödenäs kanske Olle sitter o väntar mig på en sten... som om han vore vår katt Delfi... jo!! Delfi har blivit olle för tillfället!! hon ser allt... och väntar mig alltid..sittandes på sin lilla sten... med tassen fram och blicken fin... men olle har blivit en katt...
utställningsfix...
Är strax påväg till en cool butik, där jag ska ha utställning i juni... för idag har de vernisage för en annan konstnär..
hon som äger butiken är designer och alla kläderna har hon designat själv
www.amoromeo.com
hon som äger butiken är designer och alla kläderna har hon designat själv
www.amoromeo.com
varulvar
När jag var liten... 3år.. så smög jag in bakom soffan och fick se en varulv på tv:n.... det har förföljt mig i många år av overkliga mardrömmar... och jag såg grantopparna på andra sidan sjön hjulsjön...som liknade varulvs öron och tänkte att det bodde varulvar där...
så varje morgon innan dagis så tävlade jag mot varulvsungen, på andra sidan sjön, om att klä på mig fortast och äta upp min gröt fortast... och jag vann alltid...
lite en" lyhörd för varulvshistorier" pappas påhitt..också... för att få mig att raska på...
(själva sjön såg man inte för det var för mycket skog, men andra sidan... !!) varulvsröronen...=S
men varulvar!! de lever kvar... en gång när jag var 9 år drömde jag att jag förvandlades till en varulv framför spegeln... såg det så klart och tydligt och minns de där drömmbilderna som en film än idag....
När isen ligger kall i ödenäs och hulkar.. tror jag fortfarande det är en valurv som gnyr...
så varje morgon innan dagis så tävlade jag mot varulvsungen, på andra sidan sjön, om att klä på mig fortast och äta upp min gröt fortast... och jag vann alltid...
lite en" lyhörd för varulvshistorier" pappas påhitt..också... för att få mig att raska på...
(själva sjön såg man inte för det var för mycket skog, men andra sidan... !!) varulvsröronen...=S
men varulvar!! de lever kvar... en gång när jag var 9 år drömde jag att jag förvandlades till en varulv framför spegeln... såg det så klart och tydligt och minns de där drömmbilderna som en film än idag....
När isen ligger kall i ödenäs och hulkar.. tror jag fortfarande det är en valurv som gnyr...
oojoj vad jag blev målargalen plötsligt!! som biten av en varulv!!
jag får kanske inte målar på några dar, för alfios dotter har precis flyttat och hennes nya hus har inte fått elektircitet än... så hon sover i alfios atelje... buhuuu =(
jaja man får lägga om schemat helt enkelt! varför inte måla på eftermiddagen eller kvällen!!
desutom sa hon alfios dotter, som också är konstnär att det är helt ok att jag målar när hon sover! vi får se!
jaja man får lägga om schemat helt enkelt! varför inte måla på eftermiddagen eller kvällen!!
desutom sa hon alfios dotter, som också är konstnär att det är helt ok att jag målar när hon sover! vi får se!
zzzzziiiiiiiiii
ÅhNej! årets första myggbett!! på handen av alla ställen! o det klia.............!!! stort som ett blåbär...
Imorgon måste ni köpa AT alltså allingsåstidningen! för då är jag med!!
Imorgon måste ni köpa AT alltså allingsåstidningen! för då är jag med!!
mamma, maria och Barbapappa
Jag som alltid tyckte Maria (Larsson om det nu blev mindre anonymt.. varför känner man så många marior?) var lite lik min mamma på nått vis!
HAHA nu fick jag det bekräftat!!
MAMMA tipsade mig om den här filmen! hur många såna här filmer har inte Maria visat mig... "andra språk kul i svenkska öron" fast på Turkiska...
Men jag är faktiskt ett barbapappa fan... och pratar italienska! hmmm... så jag förstår vad det säger... Men lite kul är det iallafall
HAHA nu fick jag det bekräftat!!
MAMMA tipsade mig om den här filmen! hur många såna här filmer har inte Maria visat mig... "andra språk kul i svenkska öron" fast på Turkiska...
Men jag är faktiskt ett barbapappa fan... och pratar italienska! hmmm... så jag förstår vad det säger... Men lite kul är det iallafall
gråt.. o skratt
jag fick en kvinna att gråta i kväll...
...som ett barn...
Salvatores fru Maria kom hem till Alfio.. hon visste inte om tavlan som jag skulle ge...
först när hon fick se den sen, var hon helt som vanligt låtsades skratta fast lite galet nervöst...men så ..pang! föll hon i gråt som ett litet barn.. i en halvtimme... " men det är som han tittar på mig på riktigt..." DET ÄR JU HAN...!
...sen ville hon se fotot... då va allting okej och hon var glad.. sen när hon tittde på tavlan föll hon igråt igen... för i tavlan var han så levande... så närvarande... och sen skrattade hon och grät och visste inte hur hon skulle tacka mig...
jag sa bara att jag går dit löven faller... lysnar till hjärtat, och vet att det var rätt. ingen annan än hon skulle ha tavlan än henne.. och att det var ett meddelande ifrån Salvatore att han finns nu.. fortfarande, men är frisk och stark och vakar över dem... och hon visste fortfarande inte hur hon skulle tacka mig..
sen senare på kvällen ringde hans son alldeles överväldigad och hela familjen och alla vänner.. och tavlan har farit genom halva florens ikväll!
Det hon inte kunde förstå var hur jag lyckats fånga hans själ.. bara träffat honom en gång... inte jag heller.. men jag tror han var där... annars var det ju inte möjligt... jag tror jag har tillverkat en "telefon" för Salvatore och hans familj! nu kan de prata med tavlan!
jag blev glad.. att bara en tavla kunde röra så många människor så mycket och så starkt...
jag hoppas jag kan göra det igen.. för annars vore det värdelöst att måla i längden..
sen har jag sett mycket gråt på Tv:n idag också varje kanal talar dokumentär om jordbävningen... och det intervjuvar gråtande stackars människor..
...som ett barn...
Salvatores fru Maria kom hem till Alfio.. hon visste inte om tavlan som jag skulle ge...
först när hon fick se den sen, var hon helt som vanligt låtsades skratta fast lite galet nervöst...men så ..pang! föll hon i gråt som ett litet barn.. i en halvtimme... " men det är som han tittar på mig på riktigt..." DET ÄR JU HAN...!
...sen ville hon se fotot... då va allting okej och hon var glad.. sen när hon tittde på tavlan föll hon igråt igen... för i tavlan var han så levande... så närvarande... och sen skrattade hon och grät och visste inte hur hon skulle tacka mig...
jag sa bara att jag går dit löven faller... lysnar till hjärtat, och vet att det var rätt. ingen annan än hon skulle ha tavlan än henne.. och att det var ett meddelande ifrån Salvatore att han finns nu.. fortfarande, men är frisk och stark och vakar över dem... och hon visste fortfarande inte hur hon skulle tacka mig..
sen senare på kvällen ringde hans son alldeles överväldigad och hela familjen och alla vänner.. och tavlan har farit genom halva florens ikväll!
Det hon inte kunde förstå var hur jag lyckats fånga hans själ.. bara träffat honom en gång... inte jag heller.. men jag tror han var där... annars var det ju inte möjligt... jag tror jag har tillverkat en "telefon" för Salvatore och hans familj! nu kan de prata med tavlan!
jag blev glad.. att bara en tavla kunde röra så många människor så mycket och så starkt...
jag hoppas jag kan göra det igen.. för annars vore det värdelöst att måla i längden..
sen har jag sett mycket gråt på Tv:n idag också varje kanal talar dokumentär om jordbävningen... och det intervjuvar gråtande stackars människor..
Om Salvtore... Alfio och Palazzo Vecchio
Alfio har två kunder som samlar på hans konst... de har tillsammans med kommunen Florens i hemlighet under ett år förberett för honom en stor utställning i Palazzo Vecchio och Uffici... vilket är två av de största konst-museeerna i Italien.
palzzo vecchio
Det var tänkt som en överaskning inför Alfios 80-års dag i augusti! En stor ära!! Där hänger alla stora mästare som tex Leonardo da vinci o Michelangelo.. osv
Men Alfio blev jättesur och ville inte vara med, för han tyckte de hade gått bakom ryggen på honom och agerat över hans huvud.. "hans stolthet var minsan viktigare, när kommunen inte har velat göra nånting förrän hans 80-årsdag! de kunde kommit lite tidigare!" osv... han tvär-vägrade!
De två vännerna/kunderna Paulo och Franco var mycket besvikna och ledsna..
Så målade jag en tavla! på Salvatore Alfios nära vän som precis gått bort..
av en slump hittade jag fotot.. och kände direkt att jag var tvungen att måla det.. Jag gillade den intensiva blicken salvatore har där framförallt! så stark.. spännande att måla... o jag tänkte blir den bra ska jag ge bort den till hans fru! för hon är så ledsen för att han är borta...
Så började jag måla... Alfio kom in o tittade på tavlan... då hade jag bara hunnit snabbmåla en slarvig bas, + ögonen... och han sa nej nej! rör inte tavlan mer!!! du kommer förstöra den! den är redan så vacker!! du har fångat exakt salvatores blick!!
Men jag blir arg o vill fortsätta och jag fortsätter... och alfio gick till sitt rum och sov djupt för första gången på en vecka.... och så drömde han.... om salvatores blick som stirrade på honom.... och så kände han - (för de talade alltid med ögonen till varandra...) så kände han att Salvatore drog upp honom o sa till honom på skarpen! " Upp med dig! gör den här utställnigen!!! bättre än att sitta framför tv-n o klaga varje kväll!!" Han brukade tydligen sparka igång Alfio när han jobbade som assistent åt honom...
Och nu tror alla här att jag är en häxa! eller ett medium, som kände Salvatores budskap omedvetet och att han lyckades kommunicera via mig när jag målade tavlan! Det läskiga är att jag tyckte att han stod bredvid mig när jag målade tavlan! liksom luftdrag o en tyngd i luften.. och intuitionen.. känslan av närvaron...
Nu har tavlan dykt upp på väggen.. i en fin ram, så ska vi ge den + ramen till hans fru Maria!
Så vill Alfio dedikera utställning till minne av hans vän Slavatore, som tack för att han fick honom att göra utställningen.
Igår var de två Alfios kunderna hos Alfio och jätteglada.. sen Alfio berättade historien, sen så ville de se mina tavlor och de köpte varsin tavla av mig! och en av dem vill kanske ha en till ...bra Salvatore!
palzzo vecchioDet var tänkt som en överaskning inför Alfios 80-års dag i augusti! En stor ära!! Där hänger alla stora mästare som tex Leonardo da vinci o Michelangelo.. osv
Men Alfio blev jättesur och ville inte vara med, för han tyckte de hade gått bakom ryggen på honom och agerat över hans huvud.. "hans stolthet var minsan viktigare, när kommunen inte har velat göra nånting förrän hans 80-årsdag! de kunde kommit lite tidigare!" osv... han tvär-vägrade!
De två vännerna/kunderna Paulo och Franco var mycket besvikna och ledsna..
Så målade jag en tavla! på Salvatore Alfios nära vän som precis gått bort..
av en slump hittade jag fotot.. och kände direkt att jag var tvungen att måla det.. Jag gillade den intensiva blicken salvatore har där framförallt! så stark.. spännande att måla... o jag tänkte blir den bra ska jag ge bort den till hans fru! för hon är så ledsen för att han är borta...
Så började jag måla... Alfio kom in o tittade på tavlan... då hade jag bara hunnit snabbmåla en slarvig bas, + ögonen... och han sa nej nej! rör inte tavlan mer!!! du kommer förstöra den! den är redan så vacker!! du har fångat exakt salvatores blick!!
Men jag blir arg o vill fortsätta och jag fortsätter... och alfio gick till sitt rum och sov djupt för första gången på en vecka.... och så drömde han.... om salvatores blick som stirrade på honom.... och så kände han - (för de talade alltid med ögonen till varandra...) så kände han att Salvatore drog upp honom o sa till honom på skarpen! " Upp med dig! gör den här utställnigen!!! bättre än att sitta framför tv-n o klaga varje kväll!!" Han brukade tydligen sparka igång Alfio när han jobbade som assistent åt honom...
Och nu tror alla här att jag är en häxa! eller ett medium, som kände Salvatores budskap omedvetet och att han lyckades kommunicera via mig när jag målade tavlan! Det läskiga är att jag tyckte att han stod bredvid mig när jag målade tavlan! liksom luftdrag o en tyngd i luften.. och intuitionen.. känslan av närvaron...
Nu har tavlan dykt upp på väggen.. i en fin ram, så ska vi ge den + ramen till hans fru Maria!
Så vill Alfio dedikera utställning till minne av hans vän Slavatore, som tack för att han fick honom att göra utställningen.
Igår var de två Alfios kunderna hos Alfio och jätteglada.. sen Alfio berättade historien, sen så ville de se mina tavlor och de köpte varsin tavla av mig! och en av dem vill kanske ha en till ...bra Salvatore!
jobb..
Har fått så mycket jobb på senaste att göra... beställningar.. och utställningar...... jag måste måla måla måla! kul..men... hur ska det gå med skolan då.. jag måste välja... det går ju inte.. annars... NU fick jag ont i magen....
...Så går jag dit löven faller....
...Så går jag dit löven faller....
Varför sover alltid jag när det är jordbävning!
nu var det en jordbävning igen... fast en riktig! stor... o jag som annars är vaken på natten sov.. o märkte ingenting...
det var så nära Florens så det måste ju ha skakat..
det var så nära Florens så det måste ju ha skakat..
inkassering..
1+ 2 tavlor sålda! berättar sen....
Alfio och Salvatore
Alfio och hans föredetta assistent som är död, han dog för två veckor sen.. fast han fick en hjärnblödning för flera år sen så han inte kunde jobba mer med Alfio.. Nu dog ha av en hjärtatack! och så råkade jag hitta ett foto på dem, som jag målade av...
vietnam
jag kanske fick nåt underedvetet intryck av den där konstiga you-tube filmen om de som var unga på 60 o 70-talet...
en supersnabb målad tavla.. svish svish... i går kväll ...blev en vietnam soldat!!
en supersnabb målad tavla.. svish svish... i går kväll ...blev en vietnam soldat!!
nu rymmer jag..
jag tror detkanske är våren... jag måste måla... kan inte annat..
jag ville också leva som en fjäril....
titta vilken rolig film... jag vill också va med... fast nu er jag att den är lite läskig också... men jag vill va med ändå..
nino flies..
ja som de sa...Men Ack vad de bedrog sej... de som var unga på 60-70-talet... som ville förändra världen.. De gjorde barn som blev som mej.. och dej... ja de som inte dog när de var 27 då.. av konstiga droger... men var det världen?...liksom vi hilma 80-talist borskämda fisungar!! men sen gjorde kanske fisungarna kanske lite revolution mot hur det var innan hahah
men jag vill också va med i de här filmen... pax för o va han som sitter med en gittar på en bagaelucka!
nino flies..
ja som de sa...Men Ack vad de bedrog sej... de som var unga på 60-70-talet... som ville förändra världen.. De gjorde barn som blev som mej.. och dej... ja de som inte dog när de var 27 då.. av konstiga droger... men var det världen?...liksom vi hilma 80-talist borskämda fisungar!! men sen gjorde kanske fisungarna kanske lite revolution mot hur det var innan hahah
men jag vill också va med i de här filmen... pax för o va han som sitter med en gittar på en bagaelucka!
Om det ändå hade varit något gott...typ en karamell...
Men hur lyckas man med det här?
Kong Lin, 27 från Kina skulle rensa tänderna med hjälp av nagelsaxen...
Han råkade svälja saxen.
ps (Han fick den utopererad,...han dog inte!)
Kong Lin, 27 från Kina skulle rensa tänderna med hjälp av nagelsaxen...
Han råkade svälja saxen.
ps (Han fick den utopererad,...han dog inte!)
go Tuva..
Nån mer än jag som tycker det är löjligt med fejkade plutmunnar och allt sånt låtsas... allt för att överträffa den andra...typ, o som känner sig mer värd som människa om man ser snygg ut.. helst snyggast!! ...o så ser de alla likadana ut efter allt.. Så tråkigt! säger jag bara... vart tog personligheterna vägen?
Är det vackert med ett tomt skal som inte vågade vara den det var...?
Skådespelerskan Tuva Novotny, 29
Varje gång hon ska intervjuas och fotograferas för en tidning skickar hon sitt manifest till tidningens redaktör. Där gör hon klart att hon inte låter sig stylas.
-Det är märkligt att man så ofta ser intelligenta, begåvade kvinnor som står där. Sedan försvarar de sig med att de "inte tog av nåt", men de har ändå plutmunnen och den sugande blicken. What the fuck, varför gör de så, säger hon till "Filter".
(expressen)
Tuvas manifest:
"Efter tretton år som skådespelare har jag tagit ställning mot att medverka till att unga flickor strävar efter film- och modebranschens glamouriserande och ytliga utseendeideal. Konkret innebär det att jag aldrig gör förstasidor, att jag vid fotograferingar inte använder mer smink än normalt och bara använder kläder som jag skulle kunna ha på mig privat. Jag ville att ni skulle veta det, så att er stylist inte blir frustrerad över att jag vägrar ta på mig den superfunky pinke galla-kjolen och för att sminkösen ska slippa bära med sig den stora väskan. Det kan verka naivt att tro att man kan göra skillnad, men detta är något jag uppriktigt ser som mitt ansvar.
Kära hälsningar Tuva"
Är det vackert med ett tomt skal som inte vågade vara den det var...?
Skådespelerskan Tuva Novotny, 29
Varje gång hon ska intervjuas och fotograferas för en tidning skickar hon sitt manifest till tidningens redaktör. Där gör hon klart att hon inte låter sig stylas.
-Det är märkligt att man så ofta ser intelligenta, begåvade kvinnor som står där. Sedan försvarar de sig med att de "inte tog av nåt", men de har ändå plutmunnen och den sugande blicken. What the fuck, varför gör de så, säger hon till "Filter".
(expressen)
Tuvas manifest:
"Efter tretton år som skådespelare har jag tagit ställning mot att medverka till att unga flickor strävar efter film- och modebranschens glamouriserande och ytliga utseendeideal. Konkret innebär det att jag aldrig gör förstasidor, att jag vid fotograferingar inte använder mer smink än normalt och bara använder kläder som jag skulle kunna ha på mig privat. Jag ville att ni skulle veta det, så att er stylist inte blir frustrerad över att jag vägrar ta på mig den superfunky pinke galla-kjolen och för att sminkösen ska slippa bära med sig den stora väskan. Det kan verka naivt att tro att man kan göra skillnad, men detta är något jag uppriktigt ser som mitt ansvar.
Kära hälsningar Tuva"
om man kan måla föralltid...
igår... en art noveau... med min lilla katt... fast jag har ingen katt.. damens lilla katt... men jag skulle vilja ha en katt...
jo... jag har rymt igen... bort från elaka koder.. som jag borde tagit itu med för länge sen.. men jag kan inte låta bli.. och jag köpte en bok om Frida Kahlo idag... måste visa.. sen... hon är jättebra, hon målade också tavlor med flicka och apa..... En till pippi lågstrump, fast före sin tid! visar bilder i morn... om jag hinner...
jo... jag har rymt igen... bort från elaka koder.. som jag borde tagit itu med för länge sen.. men jag kan inte låta bli.. och jag köpte en bok om Frida Kahlo idag... måste visa.. sen... hon är jättebra, hon målade också tavlor med flicka och apa..... En till pippi lågstrump, fast före sin tid! visar bilder i morn... om jag hinner...
