by the time water steamed in to the air and she became what she is now... wind

stäng inte av musiken!
usch lyssan på llorona.. "hon som gråter", men jag är glad och så sorgsen... och jag har ett par nya röda skor.. om det nu är en tröst ..michele finns inte mer... jag hade ont i ryggen en hel vecka innan.. giftigt ont, förstod inte vad det kom ifrån, så i söndags, då jag sa orden, då det var slut... all värken försvann och jag gick lätt fram som på bomull. jag tror det var mina vingar som växte fram och micheles lilla låda som han höll mig i tillslut sprängdes
inte för att hans lilla låda var fel, men en låda är nog inget för mig

och så kändes det så här som den här sången

och det var som att hoppa från hög höjd ner i vattnet, läskigt, det tar ett tag innan man vågar...
så då skrev jag så här.. för så var det

and so she jumped...

..And so she jumped... in to the deep blue sea
In the sea her existence resolved... and she became water
By the time water steamed in to the air ...and she became what she is now... wind
I'm in the wind and nothing can stop me to fly...
/nina


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0