plugg o drömm..
urk..!! har pluggat xhtml och css koder i 3 dagar o 3 nätter, svårare än det svåraste korsord att lösa, och man måste lösa det på pricken! 2 hem-tentor iveckan o varje torsdag måste de vara klara, men de är som o klara av ett helt tv-spel varje gång och man får inte ge upp förrän allt är perfekt så man måste börja i tid o ändå stressigt, tiden timeout när supermario dog innan han klarat banan liksom + lite sudoku o matematik -och ologiska koder också!! dom är de svåraste..........=(
i natt drömde jag att jag och heidi och Farah(en kompis här i florens) hamnade av en slump hemma hos Asta(farmors syster) som bor nära Hamburg i Tyskland. Asta blev såå glad, hon bjöd oss på fika o mat, hon visade oss alla sina tavlor och förklarade dem, med troll och häxor o personer i tyg mm, och vi stannade över natten. Sen nästa dag sa hon när vi pratade om hur vi skulle ta oss till flygplatsen, "Jag kan köra er, så gärna! " och hon körde oss till flygplatsen. Hon var t.o.m inne efter check in av någon anledning. Där gick jag och Farah iväg o vi glömde Asta, sen ropade det i högtalaren att vårat plan skulle gå snart, och jag sa till Farah men vart är Asta?
Hon sa "Äh! Asta har gått, hon ville säga hejdå, men trodde nog att vi sket i henne nu, när vi dröjde så länge" jag fiick panik o tänkte, men jag ville visst säga hejdå, det hände så mycket bara... och jag springer tillbaks till platsen vi lämnat henne, men hon är inte där längre. "Där" säger Farah och pekar mot en genomskinlig glas hiss. Där inne i hissen högt upp står Asta och hon är såå Ledsen och besviken,- hon som var så otrooligt glad att se oss och hade gjort så mycket för oss-tänkte hon... Jag ser stora tårar rinna från hennes ögon och hon ser ut som JAG med mörkt hår. jag springer till hissen o trycker på knapparna för att få den o komma ner så att jag kan komma upp igen o prata med henne. Farah säger " Nina det är försent du kommer inte hinna ifatt henne, vårat flyg åker.."
Men jag åker upp ändå när hissen väl kommit ner igen och springer o letar. Flyg-personalen säger till mig att inte passera en gräns för då går jag ut ur incheckat område, men jag gör det ändå, men jag hittade inte Asta, det var försent så jag sprang tillbaks och visade min redan incheckade biljett, och fick komma in.
Sen var jag hemma i Ödenäs en morgon.. skulle inte missa bussen för skolan, mamma är arg, Heidi säger "haha Nina kommer missa bussen", men jag säger klockan är bara tio över sju den är inte kvart över än så jag behöver inte springa och jag går ut.
sen går jag fort ändå och bussen åker förbi rakt framför näsan på mig när jag är framme typ 1 sekund försent! och jonathan kom springande för han har precis börjat 7:an och jag frågar en liten tjej på andra sidan vägen som väntar på bussen åt andra hållet om det verkligen är sant att bussen åkt förbi så tidigt! Då kommer Kristoffer grannen som är ett år yngre än mig också. sen säger kristoffer att han har körkort o bil o kan köra oss alla tre till skolan... men jonathan hade redan ringt mamma. och vi gick hem o tittade på stearinljus och jag läste första boken i isfolket för vi var insnöade för det hade snöat hela natten så mycket och mamma hade varit på aerobic-träning kvällen innan och redan sett att på en timme 2dm snö...plötsligt och det var jag som var 13år....!?! och jonathan var 8,så det var därför Heidi kunde säga HAHA och inte ens gå till skolan för hon var bara 6! och mamma skulle egentligen ha skjutsat henne till förskolan! om det inte vart för snön..
JAJA det hände mycket mer innan i drömmen, men idag har jag efter 3 år skrivit ett brev till Asta!! som jag lovat... att det skulle va så svårt, nu är det bara adressen som fattas och den har jag haft till och från utan skrivet brev....men inte nu, såklart. stackars Asta...
i natt drömde jag att jag och heidi och Farah(en kompis här i florens) hamnade av en slump hemma hos Asta(farmors syster) som bor nära Hamburg i Tyskland. Asta blev såå glad, hon bjöd oss på fika o mat, hon visade oss alla sina tavlor och förklarade dem, med troll och häxor o personer i tyg mm, och vi stannade över natten. Sen nästa dag sa hon när vi pratade om hur vi skulle ta oss till flygplatsen, "Jag kan köra er, så gärna! " och hon körde oss till flygplatsen. Hon var t.o.m inne efter check in av någon anledning. Där gick jag och Farah iväg o vi glömde Asta, sen ropade det i högtalaren att vårat plan skulle gå snart, och jag sa till Farah men vart är Asta?
Hon sa "Äh! Asta har gått, hon ville säga hejdå, men trodde nog att vi sket i henne nu, när vi dröjde så länge" jag fiick panik o tänkte, men jag ville visst säga hejdå, det hände så mycket bara... och jag springer tillbaks till platsen vi lämnat henne, men hon är inte där längre. "Där" säger Farah och pekar mot en genomskinlig glas hiss. Där inne i hissen högt upp står Asta och hon är såå Ledsen och besviken,- hon som var så otrooligt glad att se oss och hade gjort så mycket för oss-tänkte hon... Jag ser stora tårar rinna från hennes ögon och hon ser ut som JAG med mörkt hår. jag springer till hissen o trycker på knapparna för att få den o komma ner så att jag kan komma upp igen o prata med henne. Farah säger " Nina det är försent du kommer inte hinna ifatt henne, vårat flyg åker.."
Men jag åker upp ändå när hissen väl kommit ner igen och springer o letar. Flyg-personalen säger till mig att inte passera en gräns för då går jag ut ur incheckat område, men jag gör det ändå, men jag hittade inte Asta, det var försent så jag sprang tillbaks och visade min redan incheckade biljett, och fick komma in.
Sen var jag hemma i Ödenäs en morgon.. skulle inte missa bussen för skolan, mamma är arg, Heidi säger "haha Nina kommer missa bussen", men jag säger klockan är bara tio över sju den är inte kvart över än så jag behöver inte springa och jag går ut.
sen går jag fort ändå och bussen åker förbi rakt framför näsan på mig när jag är framme typ 1 sekund försent! och jonathan kom springande för han har precis börjat 7:an och jag frågar en liten tjej på andra sidan vägen som väntar på bussen åt andra hållet om det verkligen är sant att bussen åkt förbi så tidigt! Då kommer Kristoffer grannen som är ett år yngre än mig också. sen säger kristoffer att han har körkort o bil o kan köra oss alla tre till skolan... men jonathan hade redan ringt mamma. och vi gick hem o tittade på stearinljus och jag läste första boken i isfolket för vi var insnöade för det hade snöat hela natten så mycket och mamma hade varit på aerobic-träning kvällen innan och redan sett att på en timme 2dm snö...plötsligt och det var jag som var 13år....!?! och jonathan var 8,så det var därför Heidi kunde säga HAHA och inte ens gå till skolan för hon var bara 6! och mamma skulle egentligen ha skjutsat henne till förskolan! om det inte vart för snön..
JAJA det hände mycket mer innan i drömmen, men idag har jag efter 3 år skrivit ett brev till Asta!! som jag lovat... att det skulle va så svårt, nu är det bara adressen som fattas och den har jag haft till och från utan skrivet brev....men inte nu, såklart. stackars Asta...
Kommentarer
Trackback
